The love of my life!

Går det att göra ett sportrelaterat inlägg intressant även för den breda massan, så att ni som av någon outgrundlig anledning inte älskar allt som har med idrott också kan ha glädje av att läsa det som skrives?
Troligtvis inte, men sug röv. Jag kör på ändå, vi går ju trots allt i tider då ungefär varannan status på fejsarn handlar om sport.
Jag vill gnälla. Klaga, såga, yxa. Ni som till exempel dyker upp när det vankas finaler med ert favoritlag, då jävlar ska det ringas i stora kobjällran, hela världen ska veta vilka du diggar. Men annars då? Bilen går bra? Kärlek till ett lag är för mig en förbindelse som gäller i ur och skur, inte bara när sången går i dur.
Jag är leksing, jag vet vad jag talar om. Har upplevt fler hårda vintrar än Boris Jeltsin, och jag räknar iskallt med att uppleva ett gäng till av den sorten. Men för mig handlar det inte om vilka spelare mitt lag ställer på banan, inte ens sju sjösjuka sjömän kan rubba den bestående kärlek jag hyser till Leksands IF.
Klubbskölden på matchtröjan, det är den man ska brinna för. Inte Nisse Nilsson, 29 år, tre guld i fickpingis och stor balle.
Passion oavsett division...// Rickelito

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0