The day after tomorrow!

Igår firade vi farsgubben lite stillsamt. Middag på kinahak, men det känns så tomt utan mamma närvarande. Hoppas någonstans att hon ändå var där, och fick vara med på ett hörn. Det är vid familjestunder man saknar som mest, jag satt med gråten i halsen hela tiden, var lite klurigt att lura ner sushin i det tillståndet...
Pappa som ung rebell. Älskar honom, och är glad för varje dag som han finns vid vår sida!
Family first...// R

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0